jullly

förvirrad. är det mitt vanligaste ord? ja men så känner jag min just nu. allmänt förvirrad. förstår mig inte på mig själv riktigt o förstår mig inte på alla adnra heller.


när man tjatar o tjatar o tjatar, så att man känner sig äckligt dryg, men man vet att det man tjatar om är viktigt, vaför går då inte alltid informationen in för? förstår inte. ska det vara så jälva svårt?


Kan inte alla bara bli tanke läsare? så att vi slipper missförstånd, vet vad den andra tänker, och känner, utan att behöva starta ett krig för att få fram det. om man ens får fram det då.


Vet nite vad för konstigt humör jag vaknade på. kan ha med att göra att återigen fick jag somna själv och då ligger jag o grubblar på massa knasigheter innan jag somnar. och det är väl då det man drömmer om? suck. att sedan behöva gå upp o gå  o jobba medan andra sover vidare gör ju extra ont. och att somna till ljudet av andras prat, skratt o nöjen är ju inte alls lite retsamt...


att vara tvungten att behöva gå lägga sig först, o sedan behöva gå upp först, är inte det förjävligt? spec om man har främmande som man gärna skulle vara kvar umgås med.  men icke. att behöva gå jobba känns som ett straff? är bara en loos looos sitatuation för mig, för min golden time är ju morgon och efter jobb, dvs nöjen 20.30 - 0100 sedan borde jag typ sova. och normalt hade vart gå upp 9-10 tiden, äta frukost, ha lite morgon mys. o sen slita sig till jobbet. meeen om ingen annan ska sova är det bajstråkigt sova. iaf om man inte haft möjligthet att börja umgås förän vid någongång först på natten. suck.


att ta någon för givet är nog bland det dummaste. för då varken bättrar man sig , ändrar sig, eller ger tillbaka.... man tror att det inte är så viktigt, som det kanske egentligen är.... och plötsligt blir allt bara för mycket.

man ska ta vara på det man har . ta vara på dagen, ta vara på sekunderna, ta vara på skratten och ta vara på glädjen. det är de viktigtaste stunderna i livet, och det är dem vi ska sträva efter....

s